ett skepp som plockade upp mig från en öde ö
jag
ovetande om att min räddning
också skulle bli min undergång
så styrde jag ut mot öppet havvågornas kluckande
vaggade mig in i en inbillad trygghet
men innan vi nått fastlandet
började han ta in vatten
jag försökte laga
men skadan fanns där jag inte kunde nå
han bad mig rädda mig själv
bad mig hoppa
-
och från det iskalla vattnet
såg jag honom sjunka
så kan det gå
var det sista jag hörde
innan han försvann ner i vågorna
1 comment:
<3 *slänger ut en livboj*
Post a Comment